Tesla Model X har fullt tillräcklig räckvidd och tillgång till sammanhängande nätverk av Superchargers i stora delar av Sverige och Europa så långresor är inget större problem. Den enda utmaningen uppstår om man vill ha skidor med på skidresan – det går ju inte att montera takräcke med skidbox på grund av falkvingedörrarna. Efter en del googlande och lite räkneövning löstes detta enkelt med skidboxen Thule Touring Sport monterad på en bagagehållare för dragkroken – Easy Base, också den från Thule.
Vid förra vintern skidresa surrades min snowboard och hustruns skidor fast på en cykelhållare monterad på dragkroken. Detta fungerade hyfsat trots att det inte gick att öppna bagaget med cykelhållaren på plats.
Att sedan lyfta av skidorna och montera av cykelhållaren vid framkomst till Sälen var ett riktigt skitgöra då vägsalt och snömodd effektivt hade fångats upp av skidpaketet.
Inför årets första skidresa i 13-helgen sökte jag därför efter en smidigare lösning. Äldsta dottern har dessutom bytt upp sig till längre skidor och i år skulle även två junior-snowboards utöver förra årets skidutrustning med i packningen.
Touring Sport är Thules minsta och lättaste skidbox med måtten 190 × 63 × 39 cm och en vikt på bara 11 kg. Bagagekorgen Easy Base har rekommenderad max lastvikt på 50 kg så det återstår alltså 39 kg för packningen i boxen. Hustruns skidor väger 8 kg och min egen snowboard väger 5 kg. Äldsta döttrarna har både snowboard och skidor som väger 12 kg tillsammans så det var ingen risk för överlast. Minstingens skidor är nu de enda som får plats på golvet bakom baksätet som annars är ett bortglömt stuvutrymme.
Genom att bara montera två av bagagekorgens stag och sätta dessa upp-&-ned fick jag två takräckslika profiler som gick finfint att montera skidboxen på. Bagagekorgen monteras enkelt på dragkroken på bara en minut genom att dra åt den skruv som fixerar korgen på kroken.
Med skidboxen stängd går det fint att öppna bagaget och det är även gott om utrymme mellan bil och skidbox att komma åt att lasta i och ur bagaget. Skidorna är nu väl skyddade från smuts och barnen kan dessutom komma åt skidorna själva utan problem.
Resan upp till Branäs är bara 41 mil och kräver ett laddstopp vid Superchargerstationen i Karlstad (även om Teslas navigator även föreslog ett laddstopp på 0 minuter vid Supercharger Uddevalla).
Start kl 6:43 med 100% batteri SoC och beräknad framkomst i Branäs kl 13:13 med ett laddstopp vid SC i Karlstad kl 10:11.
Karlstad nåddes redan kl 9:22 med 19% SoC. Kl 9:58 fortsatte så färden norrut utefter E45 med 80% SoC och en estimerad framkomst till Branäs kl 12:32 med 28% återstående batteriladdning.
Det var lite trixigt med avståndsbedömningen i backkameran men jag lyckades backa intill Superchargern utan incidenter. Laddsladden räckte gott och väl trots det ökade avtåndet till bilens laddutag.
Uppe i Branäs hittade vi laddplats utanför Ski Lodge, de fyra laddplatserna är utrustade med 230V/16A CEE industriuttag så det krävs adapter för att ladda. Resan upp till Branäs tog bara 5 timmar och 20 minuter inkl. 35 minuters laddstopp i Karlstad.
På hemresan blev det efter 2 timmars körning ett besök vid Superchargern i Karlstad och denna gång var vi inte ensamma. Det blev en hel del nyfikna frågor kring montaget på dragkroken. Efter en kaffe och 30 minuter hade vi laddat upp från 37% till 90% batteri SoC och kunde återuppta vår resa hemåt igen.
Väl hemma återstod 12% batteriladdning. Även hemresan tog 5 timmar och 20 minuter inkl 30 minuters laddstopp. Totalt hade vi kört 82 mil fram och tillbaka från Branäs med en medelförbrukning på 2,64 kWh/mil så bakboxen ökade inte energiåtgången vad jag kunde se.
Efter att ha arbetspendlat med Nissan Leaf i drygt 13.000 mil och kört flera längre semesterresor med Tesla Model X så gjorde vi så det ultimata testet. Sommarens ostadiga väder bjöd på nya erfarenheter då vi mitt i det värsta regnrusket beslutade oss att söka oss till varmare och torrare delar av Sverige. Siktet ställdes in på Österlen och att ta sig dit med familjens Tesla X skulle bara kräva ett laddstopp på vägen.
Då vi var ute i sista minuten var det dock inte lätt att hitta boende. Hustrun kom då med förslaget att låna företagets eventvagn, en Tabbert av minsta modell. Med en totalvikt på 750kg är Tab 320 en av få husvagnar som får dras med Tesla X med vanligt B kort. Sagt & gjort, jag laddade Teslans batteri till 100% och nästa morgon kopplades silverkulan på kroken och vi gav oss av mot Skånska sydkusten. Siktet sattes mot Simrishamn, en resa på drygt 38 mil och navigatorn föreslog ett första laddstopp på Tesla Supercharger vid E6 Falkenberg. En sträcka på bara 13 mil och återstående batteriladdning angavs till 55% vid framkomst.
Det regnade ordentligt då vi rullade in på laddstationen på MAX vid Falkenbergsmotet och Teslan hade då endast 23% återstående batteriladdning. Superchargerstationen var nära nog full med Teslor på semesteräventyr och den har bara en laddplats där man kan ladda med släp. Övriga elva laddplatser är gjorda så att man ska backa in för att ladda men en vänlig Teslaförare från Danmark flyttade på sin Model S så jag kunde ladda utan att haka av silverkulan från kroken.
En snabb titt på energiförbrukningen visade att husvagnen nära nog fördubblade förbrukningen som landade på hela 4,4 kWh/mil. Regnet i kombination med min ovana att dra husvagn spelade troligen in här och jag insåg att det krävdes en toppladdning av batteriet för att ta mig över Hallandsåsen och nå nästa planerade laddstopp vid Tesla Supercharger i Löddeköpinge 15 mil söder ut utefter E6.
Vi började klättra uppför Hallandsåsen och det kändes för första gången att Teslan fick jobba hårt och förbrukningen rusade upp till 6,6 kWh/mil vilket omräknat till bensin motsvarar ca 0,7 l/mil – som för övrigt får anses väldigt snålt med tanke på väglag, topografi och draglast.
Regn och vind tog hårt på räckvidden trots att jag planerade min körning med lätt gasfot och aldrig översteg 80 km/h. Batteriprocenten rasade snabbt och då vi slutligen svängde av E6 och rullade in på superchargerstationen i Löddeköpinge var det på den allra sista batteriprocenten!
Här var det klart enklare att ladda med släp och det blev två finkaffe och glassar till barnen istället för hamburgare. Slutmålet var inte helt bestämd då planen var att ta första bästa husvagnscamping någonstans på den skånska sydkusten som nu bara låg ca 8 mil bort. För säkerhets skull laddade vi upp till 90% på 45 minuter innan vi rullade vidare vilket skulle visa sig vara ett smart drag. Alla campingplatser vi sökte upp var nämligen fullbokade…
Efter flera vändor fram och tillbaka på sydkusten bestämde oss för att proviantera och på Coop i Simrishamn kunde batteriprocenten bättras på från 23% till 28%. Här fick vi också tips om en ställplats i Kåseberga som säkert skulle ha plats för oss. Vi vände åter och hade slutligen lyckas avverka 17 mil i vårt letande efter uppställningsplats…
Det fanns gott om lediga platser i Kåseberga som bara ligger 500 meter från underbart vackra Ale Stenar. Då jag frågade efter laddning för Teslan blev jag hänvisad till ett utdaterat schuko-uttag i ett förråd i ställplatsens servicehus. Laddningen var nere på 13% så hade jag inget annat val än att plugga in men jag satte ner strömmen till 8A för att inte orsaka några problem. Laddningen kostade 50kr/dygn men det var det värt.
Förmiddagen därpå hade Teslan 39% laddning när vi åkte de 2 milen in till Ystad för några timmars sightseeing medan vi anslöt Teslan till en laddplats uppförd av Clever. Här laddade vi 20,6 kW på ca knappt två timmar till en kostnad av 41kr.
Dag två besökte vi Kiviks Marknad 5 mil norr om Ale Stenar och passade där på att gratisladda med CHAdeMO och fick 100% batteriladdning på ca en timme. Dag tre parkerade vi Teslan i Ystad (utan att ladda) och tog båten över till Bornholm över dagen.
Hemresan gick via SC Kristianstad då laddstationen i Löddeköpinge såg ut att vara stängd för service. Teslan var härligt dragvillig i det fina vädret och omkörningarna gick förvånansvärt lätt på småvägarna norrut. Jag fick titta flera gånger i backkameran för att försäkra mig om att vagnen verkligen var kvar på kroken då vi susade förbi husbilar och husvagnar.
Vi lämnade bilen med varningsblink för att botanisera i affärerna på området. Efter 40 minuter gick färden vidare mot SC Falkenberg med 90% batteriladdning.
Vi kom fram till SuperCharger Falkenberg utan större dramatik med 24% batteri-SoC. Favoritplatsen var ledig och åter igen intog familjen en klassisk laddlunch på en hamburgerrestaurang i närheten. Vi åkte vidare efter 35 minuter med 80% SoC och kom hem utan problem med 6% återstående batterikapacitet. Fint väder med torra vägar gav en snittförbrukning på 3,6 kWh/mil under hemresan vilket får anses som acceptabelt.
Totalt drog vi husvagnen 84 mil från Timmervik ner till Ale Stenar och hem igen på vår tre dagar långa campingsemester med Tesla Model X:
Kan man dra husvagn med elbil? Jodå, det går alldeles utmärkt. I alla fall om dragbilen är en Tesla model X med en KABE på kroken. Men du får räkna med en hel del nyfikna blickar och kommentarer när ekipaget rullar in för laddning.
Tesla Model X är i princip självkörande, men bilens autopilot-funktion är inte tillgänglig i kombination med släp. Adaptiv cruisekontroll fungerar däremot riktigt bra och håller en jämn och konstant fart i både uppförs och nedförsbackar. Luftfjädringen gör att bilen alltid ligger lika högt, även med 1650 kilo husvagn på kroken, vilket ger en bekväm och stabil gång.
Sportlov och hela familjen ska till Sälen för en veckas skidåkning. Eftersom Tesla Model X inte kan bära takräcke finns heller inget att montera takbox på så det var en utmaning att få med familjens skidutrustning. Tesla har utvecklat en skidhållare för dragkroken men denna går tyvärr inte att köpa i Sverige. Min egen snowboard och hustruns skidor monterades istället på en cykelhållare på dragkroken. Eftersom snö och vägsalt bildar en geggig sörja så förpackades utrustningen i plast. Övriga snowboards, skidor och stavar pusslades in i bagaget och på golvet bakom baksätet.
Resan från Timmervik till Lindvallen är 48 mil och kräver två laddstopp enligt 
Efter 23 mil är det dags för resans första laddstopp vid 
Under veckan tog vi en sväng till 
Ytterligare någon dag senare besökte vi Experium där vi passade på att ladda vid 
Inför hemfärden toppladdade vi och klimatiserade Teslan i motorvärmaruttaget vid stugan och körde hemåt med 100% SoC.
Vi tog oss hela vägen ner till SC Karlstad på 3 tim och 10 min och hade 21% återstående batteriladdning vid framkomst. En hamburgerlunch och 65 minuter senare körde vi vidare hemåt med 85% SoC.
Efter 3 tim och 7 min svängde vi in på garageuppfarten hemmavid med bara 4% återstående SoC. Enligt färddatorn hade vi förbrukat totalt 309 kWh på de 110 mil vi avverkat under vår fjällsemester och av alla laddningar betalade vi endast för återladdningen när vi kom hem igen. Hela resan kostade oss alltså bara ca 90 kr i drivmedel!
Trots en kraftig utbyggd laddinfrastruktur som skapat sammanhängande nätverk av snabbladdare utefter de större vägarna i södra och mellersta Sverige kan man se en tydligt nedgående trend i elbilsförsäljningen. Under perioden april – juli minskade antalet nyregistrerade elbilar med 36% jämfört med samma period föregående år och i Juli var minskningen hela 48,5% jämfört med Juli 2015.
Den PHEV-förare som vill köra så fossilfritt som möjligt kan enkelt planera sina resor – både kortare vardagspendling och längre tjänsteresor – med hjälp av ruttplaneraren: 
Gotland med sina korta avstånd och väl utbyggda nätverk av laddplatser gör det möjligt att planera en fossilfri semester även med laddhybrid. Vi har själva semesterat helt på el med vår Mitsubishi Outlander PHEV under 2014 0ch 2015. I år drog vi med oss husvagnen så det blev oundvikligen ett par resor där bensinmotorn fick jobba men genom lite planering och frekvent laddning kunde större delen av resorna på ön göras på el.
Nu har det gått 2,5 år sedan vi gick ”all-plug-in” och bytte ut vår fossila familjefraktare, en Volvo V70 170hk 2008, mot en laddhybrid – Mitshubishi Outlander PHEV 2014. Bilarna laddas efter varandra via vanligt 10A schukouttag vilket fungerar fint då det vanligtvis bara är 6-8 kWh som ska laddas i Outlandern och 8-10 kWh som ska laddas i Leafen.
Vi kör elbilen så ofta vi kan och använder laddhybriden bara när vi måste – och då helst bara kortare sträckor för att slippa åka till macken och slabba med bensin. Outlandern har dragkrok så den används flitigt för att dra släp med skräp till återvinning och transportera virke, marksten, ved, möbler och julgran.
Outlandern används även vid vårs skidresor till fjällen. Fullpackad och utrustad med takbox drar den ca 0,8 liter/mil vilket får anses hyfsat med tanke på att den är så pass stor och tung samt har en rätt så klen bensinmotor. Skidvännernas dieseldrivna Volvo XC60 med takbox drar 0,7 l/mil på samma resa.
I somras kopplade vi på husvagnen för en semestervecka på Gotland men jag kom aldrig riktigt överens med Outlandern då bensinmotorn varvade ordentligt i hastigheter över 80 km/tim eller då det blev minsta lilla uppförslut. Jag är ingen van husvagnsdragare men bränsleförbrukningen blev i mitt tycke väl hög då den pendlade mellan 1,2-1,5 liter/mil.
Outlanderns stora bagageutrymme kommer väl till pass då bilen fylls med flytvästar, seglarställ och proviant inför 2 veckors segling på västkusten. Båten, en Omega 36, ligger i Björholmens Marina. 
Det är ca 39 km dit och senast klarade vi hela resan på el med bara 2 km återstående elektrisk räckvidd vid framkomst. Det finns laddmöjlighet på marinan men stolpen är endast utrustad med 4 st motorvärmaruttag på 220V/6A. Lite längre bort finns även ett 400V/16A trefas industriuttag som också har ett schukouttag 220V/16A men det kan vara svårt att komma till på grund av parkerade bilar.
Det var även ett intressant nyhetsinslag om solceller som kan ses 38:30 in i programet.
Resan går via Göteborg – Jönköping – Stockholm och enligt 
Enligt Google Map tar samma resa med fossilbil ca 5 tim 10 min men då ingår inga stopp för fika/mat eller toalettbesök vilket är oundvikligt om man reser med barn.
blixtgordon 